Hälsoanalysen bedömer 100 olika fysiologiska parametrar och dess funktionella status.

• Ph – värde
• Signalsubstanser – stresshormoner – dopamin – serotonin – GABA
• Kolesterol
• Diabetes screening
• Kroppssammansättning
• Vätskebalansen
• Sköldkörtelns funktion
• Fria radikaler – oxidativ stress
• Status för vissa mineraler
• Hur cellens energiomsättning fungerar
• Grundämnesomsättning
• Hur cirkulation och syresättningen fungerar; båda viktiga faktorer för bl a närings-transport, avgiftning och värmereglering. Utan tillräckligt med blod och syre kan cellerna inte fungera bra.
• Om det finns lokala inflammationer och om kroppen i så fall arbetar med att försöka läka dem eller inte. Förhöjd inflammationsnivå är en stor ohälsorisk. Exempelvis minskar inflammationsprocesser syretillgången i hjärnan och kan ge depression.
• Metabolismen, den generella ämnesomsättningen. Om aktiviteten är för hög, går det åt väldigt mycket energi och på sikt ökar risken för utbrändhet.  
• Hjärt – kärlsystemet. Ger en bild av hjärt-kärlsystemet.
• Tarmar och matsmältning – Hur fungerar dessa? Här kan vi följa upp och se hur en kostomläggning påverkar tarmarna.
• Nerver, Kotor – hudområden. Indikationer för kroppsterapi, t ex massage eller naprapati 
• Livsstilsanalys visar hur individen påverkas av den aktuella livsstilen.
• Muskel och fettprocent.
• Sportevaluering. Test före och efter träning visar om sättet att träna/motionera är uppbyggande eller nedbrytande för personen ifråga.

Denna mätning används på alla sjukhus, man sätter oxymetern på ena pekfingret: en grå sond med klämanordning, varifrån det löper ut en sladd.

Syremättnadsmätning genomförs sedan länge på sjukhus. Med två olika ljusfrekvenser, infrarött ljus resp. rött ljus, mäts två olika typer av hemoglobin; sådant som är mättat med syre och sådant som inte är det. Vidare visas en beräknad hjärtfrekvens/puls liksom en matematiskt beräknad pulsvågkurva, pulspletysmografi, dvs. hur signalen relateras till blodflödet/cirkulationen. Pulspletysmografin, som utgör en fysiologisk mätteknik, studeras inom den biooptiska forskningen.

Gunnar Nyberg vid avdelningen för klinisk fysiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg förutsäger en ökad användning av noninvasiv pulsvågsanalys, speciellt för utvärdering av hjärtmedicinering samt epidemiologisk forskning kring hjärt-kärlsjukdomar.

När intervallen mellan hjärtslagen varierar för mycket uppstår en oönskad arytmi. Om intervallen å andra sidan uppvisar alldeles för liten skillnad handlar det om sänkt hjärtfrekvensvariabilitet, vilket heller inte är önskvärt utan tvärtom är en erkänd markör för ohälsa eller sjukdom.

HRV kan användas som indirekt mått på den autonoma nervfunktionen, m a o speglar hjärtfrekvensvariabiliteten balansen mellan sympatisk och parasympatisk aktivitet i det autonoma nervsystemet. Sympatisk överaktivitet indikerar någon form av stress, medan parasympatiskt påslag kan visa på utmattning.

I Sverige är det främst vid Lunds Universitet som har beforskat HRV, t ex Leif Sörnmo, elektrovetenskapare och professor, TeknD, docent och Olle Pahlm, professor och klinisk fysiolog.

Med hjälp av bioimpedansvågor kan kroppssammansättningen beräknas, t ex andelen fett i kroppen. På marknaden finns ett antal olika fabrikat som med olika grad av exakthet scannar kroppssammansättningen. Som försvar för mindre noggrannhet hävdas att det är själva förändringen i kroppssammansättningen mellan olika tillfällen som är det verkligt intressanta. DXA, dual-energy X-ray absorption, är en väl utvärderad utrustning och räknas som Gold standard.

På grundval av kunskaper om den elektriska konduktansens egenskaper i levande vävnad får man även fram indikationer på tillståndet i vissa vävnader/organ, t ex kronisk inflammation i levern. Spridningen av bioimpedansvågor är relaterad till morfologin och densiteten i interstitiet samt vätskerummet mellan cellerna. Dessutom är konduktiviteten proportionell mot ATP-produktionen i cellens mitokondrier (cellens energiproducenter).

Det är vanligt att kombinera fysiologiska mätdata med kända fysiologiska samband för att få fram indirekta beräkningar av ytterligare fysiologiska parametrar.

Bioinformatik är en tvärvetenskaplig disciplin, där man använder algoritmer för analys av biologiska data, vilket är speciellt vanligt inom molekylärbiologin. En algoritm är inom datavetenskapen och matematiken en begränsad uppsättning väldefinierade instruktioner för att lösa en uppgift, som från givna utgångstillstånd med säkerhet leder till ett slutresultat.

Ett antal algoritmer används i ES Teck i enlighet med peer reviews (kollegial fackgranskning). I ES Teck tar man den medicinska informatiken ett steg längre genom att tillämpa ett korsanalysförfarande för att säkerställa resultaten.

Detta är viktigt att notera att vi jobbar med frisk- och livsstilsrådgivning och använder oss inte av diagnostiska medicinska utvärderingsmetoder. Då vänder man sig till sin läkare som arbetar med sjukdomar/diagnostik. Genom denna hälsoanalys jobbar vi med ett förebyggande tänk med rådgivning i kost, träning, avslappning, massage, näringstillskott och livsstilsrådgivning. Vi jobbar för att främja hälsa och förebygga insatser innan sjukdomar uppkommer.